aliceglassel

AMASON

  

Min morbrors polare Petter Winnberg som tidigare Miike snows tidigare producent startade 2012 ett sidoband med ett gäng. AMASON. Så jävla coola individer hela bunten! Spelade bland annat på way out west, har redan nominerats till en grammis och nominerade i hela 3 kategorier i P3 guld! Jag tycker verkligen ni ska ta och lyssna lite. Här är ett upcoming band!! 

 

Strypkoppel Darling

Hej. Jag vill dela med mig av två stycken konstiga händelser jag har varit med om idag! Dagen började ganska dåligt! Jag vaknade med ångest och satte på en Disneyfilm. Somnade om och vaknade upp till sol!! Dagen blev genast lite bättre. Ringde upp min morbror som ringt mig konstant i 4 veckor och hamnat hos min fantastiska röstbrevlånda.. Precis som alla mina andra samtal jag får. Jag svarar på ca 1 av tio samtal om dagen.. Just saying. Som H skulle sagt, "Vilken hopplös människa"... Jag skrattar alltid lite när jag tänker på det. Han är allt bra ändå.. Hoppas du inte läser dehär blir vettskrämd och ställer in mig imorgon H... Hursomhelst. Pratade med min morbror i typ en timme.. (Han är förövrigt också riktigt hopplös men jag älskar honom ändå) Lägger på och känner mig lite irriterad, trött och instabil. Bestämmer mig för att gymma, åker otill gymmet går på springbandet sätter på tolvan och springer med bestämda steg. Väldigt bestämda steg. Nu kommer vi till underlig händelse nr 1. 

När jag sprungit klart går jag andfådd bort till strechingmattan och lägger mig i plankan. Helt plötsligt ser jag en mans fötter framför mitt huvud, jag kollar upp. "Hej ursäkta var det du som sprang på bandet innan" JÄVLAR tänker jag! jag glömde att torka av bandet, nu kommer skitgubben här och ska tala om för mig vad som är moraliskt rätt och blablabla.. Jag nickar tyst och svarar "Ja.. Jag..." 

Då kläcker karl ur sig "Löptränar du?"  Jag ville fnissa helst gapskratta och svara att jag hellre lever i karantän för resten av mitt liv än att tävla i den otroligt utmattande sporten. Men svarar tyst nej. Då fortsätter han "VA? NEJ MEN GUD, DU BORDE VERKLIGEN GÖRA DET, VILKA JÄVLA STEG DU HAR!" Sen avlägsnade han, jag han tänka, är detta en hägring? Har jag blivit knäpp på riktigt? Eller sa just mannen till Alice Glassel som alltid sett ut som en tvåbent enarmad vandrande pinne på löpbanan att jag borde börja löpträna för att jag hade "ett sånt jävla steg" ?? Jag viskade tack ocg fortsatte med min stretching.

 

Sak nummer två hände mig på jobbet idag. Jag jobbade 16-22.15. Alltså ett riktigt långt pass med potential för en eventuell mental breakdown / däck på stället. Klockan var kanske åtta, jag var inne på min fjärde kopp kaffe när det kommer fram en man och en kvinna. Kvinnan var övertänd pratade i kodord hann nämna så många olika killnamn under loppet av deras handling så att jag höll på att smälla av. Men mitt i allt vänder hon sig till mig "Darling, strypkoppel, DU MÅSTE HA STRYPKOPPEL PÅ DIN NÄSTA POJKVÄN" Följande sekunder är extremt konstiga, jag hinner småfnissa lite, ge tillbaka HELT fel växel till kunden, snegla bak på nästa kund som är en uptight östermalmare som står och gapar. Sen vänder jag mig om till henne och skrattar, *det har du helt rätt i, vissa måste tyglas" VAFAN SVARADE JAG SÅ FÖR? Jag ville nästan ge mig en käftsmäll där och då.. Men hon skrattade inte ens, hon var fullt seriös och fortsatte, "Ja, Peter där hör du vad tjejen säger, vissa måste tyglas, DARLING DU HAR HELT RÄTT, FAB, jag kommer garanterat handla hos dig igen! STRYPKOPPEL GLÖM INTE DET." Sedan trippar hon iväg på sina klackar, och han lunkar efter. Jag vände blicken mot nästa kund, en hipp 35åring. Han såg omsagt ytterst obekväm ut. Men jag var tvungen... Darling strypkoppel utbrast jag. Sen blev det tyst. Jag kunde inte hålla mig från att fnissa resten av timmen ALLT blev roligt. Och de ända jag hörde i mitt huvud var hennes röst "darling, strypkoppel" 

 

Livets lunchmöte

Idag hade jag lite möten över en lunch. Mycket effektivt måste jag säga ända! Synd bara att det var ett typ av övervakningsmöte. Haha.. Men med lite glamour så kan man ju vrida till det. Vi var på ett helt underbart ställe precis bakom Odenplan. Har aldrig lyckats snubbla över cafet och salladsbaren Blåbär innan.. Men kommer definitivt att göra det igen! Konceptet går ut på att du väljer mellan 5 olika sorters blandningar och skapar din EGEN sallad. Hur fräscht som helst! En riktig lyxlunch och en kaffe för hundralappen. Värt det. 

Efter mötet gick jag in och spontanköpte ett par nya jeans på monki, mest för att jag har lyckats tappa HELA MIN RUMPA, och för att alla byxor jag har hänger som säckar :-). Nu ska jag fördriva lite tid på stadsbiblioteket en stund sen jobbar jag till åtta ikväll. Efter det ska jag och mamma gå ut en stund på en kvällskaffe. Mysigt. 1 dag i taget, långsamt, långsamt.. Juste! Idag fick jag samtalet jag väntat på! Nu står jag i kö för att få läggas in på en klinik i Huddinge som ska hjälpa mig! Nu är det bara mellanperioden kvar, den som suger och svider.. Men snart är det min tur. Det blir skönt.

Ha en bra tisdag finisar!

Alice Glassel

Them little things

Imorse när jag vaknade stod det en liten godmorgonhälsning på frukostbordet! Ett liten bit papper, några ord och en blomma. "Godmorgon Alice" Ibland är det bara det som behövs. Jag är sedd. Jag tror verkligen att vi alla söker uppmärksamhet, exakt hela tiden. Alla vill bli sedda, hörda och omfamnade, men på sina egna sätt. Det är vad jag tror iallafall. Idag ska jag göra 1 sak. Gå ut i skogen med min hund och lyssna på hur vinden susar mellan träden, kanske hälsa på lite hästar.

 

Klicka på bilderna för att komma till min instagram 

Alice Glassel 

Friday at Mangiardino

FREDAG! Oavsett hur man mår eller vad man har för sig på dagarna så har fredag en sån bra klang! Imorse var jag på ännu ett möte med dehär "stället". Att säga att det gick bra är väl att ta i lite, men nu har jag helgen på mig att smälta det som sagts sen på tisdag så ska jag höra av mig till min behandlare.. Haha det låter så himla skumt att säga så men.. That is the plan. Efter nästa vecka så kommer jag att få ett besked jag väntat på länge. Sen så kommer några veckor av prövning. Jag vet faktiskt inte riktigt hur det kommer att bli med bloggandet. Jag ska verkligen försöka hålla er uppdaterade, eller främst hålla bloggen levande för min egen skull! Haha, jag skrattar åt mig själv när jag tänker på bloggandet i första hand... Men det är svårare än vad man tror att släppa ifrån sig allt i sitt liv i ca 8 veckor. Min läkare pratade om att "bryta mönster". Ah tjena. 

Efter mötet åkte jag och mamma till Mall Of Scandinavia, varför vet jag inte riktigt, vi behövde väl bara tänka på något helt annat, båda två. Vi satte oss på Mangiardino och åt världens godaste lunch. Sen strosade vi runt lite och jag köpte lite grejer från Bull & Bear. Ska nog visa er i en videoblogg imorgon om jag orkar! Det skulle vara ganska mysigt! Efter det så tog jag tag i mitt liv lite och gick till skolan, preppade lite för veckorna som kommer. Nu sitter jag och ska försöka plugga det sista innan jag ska möta upp Nellie och ha en riktig myskväll. Skönt. 

Ha en himla bra fredag nu fina du! Och tack för att du orkar titta förbi här med jämna mellanrum.  


Alice Glassel

One-Pot Creamy French Onion Pasta Bake.

 

 Ska jag vara helt ärlig med er så lagar jag aldrig mat längre... Jag finner ingen tid och ingen ork. Men något jag gör alldeles för ofta är att hänga runt och läsa fräscha recept! Och buzzfeed (klicka för att komma direkt till sidan)  kan ju vara den bästa hemsidan någonsin när det kommer till recept jag vill prova att laga! Här är ett recept värt att se över o du gillar pasta champinjoner och gorgonzola 

Alice Glassel

Svar på kommentarer

Kommentarer från CHITCHAT EP 2 

Åhh vad glad jag blir att du vill höra mer från mig!! <33 Däremot så kommer jag inte att göra en video om Afrikaresan. Dels för att resans syfte var att studera och jag vill lämna det så. Det var självklart en av det mest lärorika, och händelserika (för den delen med) resorna i mitt liv. Men dels också för att jag förmodligen skulle sitta tyst i 9 minuter, jag kommer inte våga/kunna uttala mig om något. (Kalla mig mer än gärna vag, för det är jag!) Hellre det än stor i käften, det brukar aldrig leda en någonstans. Jag känner mig så tacksam för att jag genom mitt gymnasium fick chansen att åka till ett land med helt annan kultur och helt andra värderingar och viktiga faktorer för att leva. Men som sagt jag behåller nog denhär resan, om ni inte vill höra mig prata om pappersarbete och frustrationen kring alla pennor jag lyckades sumpa under mina intervjuer.  

Jag hoppas verkligen det gav dig något form av svar på varför ingen chitchat om min resa kommer att förekomma. Haha.

DÄREMOT SÅ UNDRAR JAG, ÄR DET NÅGONTING ANNAT NI SKULLE VARA SUGNA PÅ ATT HÖRA MIG GAFFLA OM?

Kanske ska låna in lillebror och göra någon fånig tag? 

Du om någon skulle ju verkligen kunna få det att fungera! Du skulle ha en sån unik stil på dina videos och jag skulle titta på alla! För 1.Du har grymt cool stil 2.Du är himla rolig. 
Hoppas denhär kommentaren kom från O'C nu annars... KÖR HÅRT MATILDA DÄR UTE SOM JA INTE KÄNNER 

 

KOMMENTARER FRÅN STOCKHOLM BRUNCH CLUB 

Stockholm Brunch Club : Gör dig bredd på att spricka av matkoma. Dit ska du och jag på söndag!  <3 

 

Alice Glassel 

 

Att byta jobb

Jag är superung. Jag är 18 år studerar fortfarande sista året på gymnasiet och har förmodligen många år kvar av velande innan jag finner det jag vill hålla på med i mitt liv. Det finns många saker jag ogillar med mig själv, och skulle jag få göra en lista skulle den säkert räcka till nästa jul. Men sen finns det också listan med saker jag, Alice Glassel är stolt över mig själv med. Den bygger jag på, varje dag, varje minut, varje andetag. Det verkar bara som om någon liten råtta går och suddar lite för mycket på listan bara... Men en sak jag är extremt stolt över är att jag har vågat byta jobb. 

Min jobbhistoria ser basically ut på följande sätt: 

Har jobbat i ett stall sedan jag var runt 10 år, har under hela tiden klättrat i stallkedjan. Har även undertiden (från typ 13 år - nu även haft några ströjobb) Praoat på skansen och NK som båda gav mig en jobbmöjlighet. Jobbat på NK ett tag, ströjobbat lite med måleri. Men min fasta arbetsplats har ALLTID varit hos hästarna och eleverna på ponnystall Stockholm. För några år sedan började jag känna, "jag trivs här men jag vill lära mig något nytt" . Något som snabbt trängdes bort då jag tänkte på hur trygg och bra min arbetsplats var! Hur sköna tider jag hade, hur mycket jag faktiskt gillade hästarna och eleverna! Jag lutade mig tillbaka, backade och tog ingen risk.

Men för något år sedan hände det någonting i mig, jag hade sedan ett tag mått väldigt dåligt och pendlat mellan jätteglad och superledsen, pigg och dödstrött. Då fann jag en liten gnista, jag skulle ta mig fan BYTA JOBB. Jag var verklig, visste att jag genom målerit hade konstakt med en av cheferna på ICA BARONEN Odenplan, men kände mig lite vemodig att fråga. Tillslut gjorde jag det bara. Tog mig i kragen, sa upp mig på mitt gamla jobb, gick på en jobbintervju för baronen och fick jobbet. 

Nu när jag tittar tillbaka så var det ett av det bästa valen jag gjort i mitt liv. Kanske inte just arbetsplatsen ICA, men att jag vågade BYTA jobb, ta en risk, skifta i vardagen. (Nu råkar jag ha himla roliga arbetskollegor på min arbetsplats och det är visst ett väldigt roligt jobb, men ni förstår vad jag menar! PRINCIP

Så här kommer 3 tips på HUR DU BYTER JOBB 

1. Skriv ett riktigt saftigt CV. Jag vet i slutändan handlar det oftast om kontakter men att skriva ett riktigt bra CV ökade iallafall min motivation till att börja titta efter nya jobb. Jag kände mig lite mer skyddad, som om någonting hade min bak ifall att jag skulle klanta till mig rejält rent muntligt. Gör det med någon! Ta den över en kaffe, ett glas vin? Gör ditt Cv skrivande till en rolig grej!  

2. Våga säga upp dig på ditt gamla jobb! Jag satt länge och tänkte, nej jag kan ju inte säga upp mig förens jag har hittat ett nytt jobb, då får jag ju ingen lön, tänk om jag aldrig hittar ett nytt jobb då är det ju kört?? FEL! Att säga upp dig från ditt gamla jobb är första steget till att överhuvudtaget få motivation till att leta ditt nya jobb! Det är först när du sagt upp dig som du är redo att kasta dig in i en ny värld! (Även om den världen kallas telefonförsäljare) 

3. Blir det fel så är det inte hela världen. Herregud, det finns så mycket som vi ska uppleva här, jag vet med mig att jag var så himla orolig att jag inte skulle trivas bättre eller att jag skulle gå miste om en toppen jobbplats när jag bytte jobb.. Nu i efterhand vet jag att jag verkligen inte gjorde det. Men SO WHAT? Om det nu skulle, låt oss säga... Bli riktigt jävla fel. Ring tillbaka till din gamla arbetsgivare, kommunicera och framför allt ge ALDRIG UPP.

Alice Glassel 

Lunch at Pom & flora

På Bondegatan i Stockholm hittar du Pom & Flora. Ett café med rå och enkel karaktär, rutigt golv och mycket stilren inredning.

 En mustig espresso, rågbröd med ägg och mosad avokado +  za´atar och en bananshake m mango, kanel och mandelmjölk. Det var vad jag och mamma hann trycka i oss till lunch idag. Nu ska jag på ett möte och planera min skolgång framöver sen ska jag hem och fixa lite lakan och ikväll ska jag och Hampus äta takeaway på mitt vardagsrumsgolv och titta på film. Sen är det snart helg. Då har jag en del mysiga planer. Framförallt så är jag ledig från jobbet! Det ska bli skönt! 

Alice Glassel 

Möten och Broms Karlaplan

Idag har jag varit på möten, många möten.. Jag vill bara kunna dra ett sträck över allt. Men det går inte. Det går inte att ljuga längre inte för mig själv inte för någon annan. Nu väntar vi bara på besked, besked hit och besked dit. Jag kommer att behöva göra så himla många ändringar i mitt liv framöver. Jag är jätterädd men finns det en väg ut så ska jag fan i mig ta den. För jag vill inte ha det såhär längre. Jag har inte berättat vad som är fel för så många, mest för att jag skäms men också för att jag är så rädd att inte tas på allvar. Så rädd. Därför är jag alltid glad, visst jag kan vara irriterad, trött eller tjurig, såntdär vardagshumör som man tror att alla har. Bara det att det är påhittat, jag är egenligen oftast bara ledsen. Men jag visar det aldrig, för vad ska folk säga? 

Jag kanske berättar för er i framtiden, kanske när jag känner mig lite mer säker, lite mer skamfri, lite starkare. Jag längtar dit nu, det gör jag verkligen. 

Tillbaka till din dagliga dos av Alice Glassel, efter alla möten idag åkte jag och mamma till BROMS på Karlaplan och hälsade på min morbror Oscar som är bagare, tänk vilket jobb, slitigt som fan men i den härligaste miljön! Vi sätt där ett tag och drack kaffe och pratade om allt, jag älskar min mamma. Sen promenerade vi till fältöversten och gick runt och tittade på roliga tanter i pälsar för flera tusen kronor. Sånt är så himla kul! Nu ska jag jobba i några timmar. Sen ska jag hem. Hem och sova. 

Har du vägarna förbi så rekommenderar jag definitivt en bakelse och en kaffe på broms, deras hemsida hittar du HÄR