aliceglassel

mycket att göra

Idag är det Fredag och jag vill hinna med SÅ mycket.. Mamma och pappa fyller år snart och jag vill för en gångs skull inte köpa present i sista sekund. Det är mösspåtagning idag och trots att jag är i skolan just nu så vill jag vara med och fira i eftermiddag! Jenny fyller idag och jag vill verkligen vara med och fira henne! En kompis till mig sjuk och jag vill så himla gärna hinna åka förbi honom med en liten sjukkur. Jag måste hinna förbi ordning och reda som ska hjälpa mig med inbjudningskort till min student/19 årsdag!!  Sen borde jag ju egentligen bara prioritera en sak idag.. Och det är plugg.. Men det lär ju inte hända. Vi får se hur denhär dagen blir av.

Tankar som spökar, Att få dåligt samvete av att äta för mycket 

Förutom det så har jag känt mig ganska bitter och tråkig de senaste dagarna! Jag har haft en jättebra vecka men känt mig mindre bra de senaste dagarna, och vet ni varför? Jo, nu kommer ett praktexempel på  sjukdomen. Jag åt väldigt onyttigt när jag var full/bakis för några dagar sen. En vanlig person skulle kanske mått lite illa med släppt det efter någon timme.. Inte jag, jag går en idag och tänker på det, och jag tar numera ut det genom att vara bitter och sur, ni vet som en tant eller gubbe som stör sig på hela mänskligheten.. För att jag egentligen är ledsen på mig själv. Och varför skriver jag ut dehär? Jo, för att det är SÅ HIMLA VANLIGT! I en onormal värld så är det detta normalt! Och det är så bara! Det kan kännas ganska skämmigt och svårt att prata om, men vet ni det är därför jag är här och skriver om allt sånthär! Jag skäms inte längre, jag vill bara bli av med alla tankar! Och helst av allt vill jag dela med mig för att visa på att det inte är så farligt att prata om.

 Det är oerhört svårt att styra och jag försöker verkligen tänka på annat men det ligger lite omedvetet. Min strategi numera när sånt här inträffar är att fortsätta äta normalt! Det dummaste du kan göra när du har dåligt samvete för något du ätit r att "banta bort det" i några dagar. Du sätter dig och din kropp i ett sämre läge och nästa gång du stoppar i dig någonting kommer kroppen att ta upp det och förbränna på ett sämre sätt. Jag tänker också att dehär är ett JÄTTESTORT steg i min resa! Att jag trots tankar som vill att jag ska krypa ihop till en liten boll fortsätter och äter dagen efter! Jag dödar långsamt hjärnspöken. Och det, det känns riktigt bra! 

 

 Lite couscous, kikärtor, keso och falafel. Bor du nära medborgarplatsen så ska du definitivt gå förbi söderhallarna och köpa falafel! 5 kr falafeln och urtrevlig personal. Om du är som jag och aldrig har tid eller ork att laga massa mat så är dehär ett jättebra alternativ! För snabb och nyttig "to go" mat, släng ihop allt i ett mjukt tacobröd och lägg till lite hummus så har du världens godaste wrap. 

Att vilja må bra

 När jag satt på bussen påväg hem och läste ett sms så kom jag och tänka på en underrubrik som jag verkligen inte pratat om än men som är så himla viktig! Nämligen att vilja må bra. Många unga i vårt samhälle mår väldigt dålig utav olika anledningar och många inklusive jag har kämpat och kämpar med det varje dag. Om man till exempel är i en depression så är väldigt svårt att vakna upp och vara tacksam för vad livet har gett en. Väldigt svårt. Om man spenderar hela dagarna med att säga nedlåtande kommentarer om sin kropp så är det näst intill orimligt att man plötsligt en dag bara ser hur fin man är. Jag talar utifrån mig nu eftersom att jag absolut inte vet hur det är för någon annan men kan det inte ligga något i att din psykiska ohälsa tillslut blir en trygghet? Att trots att den får dig att må så himla dåligt ändå är någonting du är rädd för att leva utan? Jag vet att jag kan känna så ibland, Att det plötsligt känns konstigt och obekvämt. Ska jag må bra och vara glad nu hela dagen? Ska jag titta mig i spegeln och tänka jag är okej som jag är? och ska jag leva utan all min kaos i huvudet? Kommer jag att bli sedd fortfarande, kommer folk att bry sig om mig? 

 

För att man ska komma ur allt så krävs det att man faktiskt vill det också. Ibland brukar jag sätta mig ner och tänka över min situation lite, vill jag vara jättearg idag? Eller är det bara så att jag är otroligt bekväm i att vara det och faktiskt inte riktigt vet hur dagen skulle sluta om jag trots tankar skulle fokusera på annat och låta dagen vara supertråkigt och vara nöjd? Jag tror verkligen att det i många fall handlar om att en person innerst inne inte vågar säga att den är nöjd med sig själv och sitt liv, precis som det är. För let's face it, det är himla skrämmande ibland att må bra, vara frisk och lycklig. Man har alltid någonting att peta på.. "Jo det är bra MEN" eller "Det hade varit toppen OM". Det är himla knepigt och verkligen hårfint, just nu just idag känner jag faktiskt att jag är nöjd. Jag är jättebakis mår lite illa för att jag tryckte i mig en hel hamburgemeny igår på vägen hem från collage men jag är ändå nöjd. När det kommer till det stora hela så har jag två ben som kan ta mig framåt jag har himla mycket resorb i väskan och framförallt så har jag egentligen ingenting att klaga på. Jag menar såklart inte att alla som mår dåligt vill må dåligt för att det är verkligen inget man direkt vill. Mer att ibland är det väldigt svårt att säga till andra och sig själv att man faktiskt mår bra. Sjukdomen blir din bästavän, det är klart att det är svårt att släppa taget om den. Men jag har verkligen börjat avundas människor som lixom bara är nöjda och som vågar stå för det. 

 

 

Min första och sista skiva

 

Godmorgon! Igår var det jag faktiskt ute, attendade min första skiva, temat var high school och jag fick låna ett helt cheerleaderoutfit av en kompis vilket gjorde kvällen mycket roligare! Det gick faktiskt jättebra! Superkul att träffa alla, innan vi drog till collage så ölade jag lite med några stycken, alltså söder öl och sommar, fyfan va jag längtar! Idag däremot ska jag gå på teater, min mormors syster har satt upp en pjäs som spelas i sumpan ikv, jag Elliot och mamma ska gå! Mysigt. Dock måste jag försöka ta tag i mig själv, jag har nästan glömt hur seg och ofräsch man känner sig som bakis.. En lång dusch och några koppar kaffe ska nog lösa det! 

Olika beteenden

Dehär inlägget kommer att handla om att byta beteenden (En del av sjukdomen). Jag kommer även att berätta om ett beteende som rör kräkningar, så är det ett känsligt ämne eller vill du inte läsa om det så kanske dehär inlägget inte är för dig. Har du någon fråga, fundering eller bara ett konstaterande så  kommentera mer än gärna! Det går också att mejla mig på aliceg.privat@gmail.com. 

Det var inte förrän min behandlare på mando sa till mig att jag inte fick göra en viss sak som jag insåg att jag har levt med att byta mönster och ändra beteende för att överleva en dag till. Jag har nämligen sen drygt ett halvår tillbaka levt med att kräkas upp allt jag ätit. Och jag har inte haft bullimi som många kanske antar nu, nej bullimi handlar om att en person hetsäter och sen kompenserar med kräkning laxering eller träning, jag kräktes av allt, jag behövde bara äta ett äpple, eller bara sitta i ett rum där jag var otrygg. Det var mer ett självskadebeteende än var det var bullimi(Har dock inte gjort det på en månad nu och det är därför detta är så relevant).

 

Det första jag skulle göra på Mando var därför att lära mig att bryta min kräkkarusell som jag hade börjat med (Som ett typ av beteende för att hantera min ångest) detta för att den började ta kål på mina organ och för att det är sjukt att hålla på med. 

Det var vidrigt. Men redan första veckan så började jag gå, jag gick varje eftermiddag, när jag inte gick grät och och efter att jag varit ute så kändes det lite bättre för stunden! Lite tryggare.. Sakta men säkert slutade jag att kräkas, men hade då istället utan att tänka på det inte suddat ut ett beteende utan bara bytt! När jag skulle försöka att inte gå så blev jag ledsen, jätteledsen och bara kröp ihop tills jag kunde gå ut igen. Efter tre veckor på mando började jag att lugna ner mig (detta för att jag hade kommit in i mitt nya beteende) Så fort jag gick så sparade jag mig lite ångest. Jag kom på dagarna och var aningen lugnare med att äta det jag skulle, min behandlare frågade mig rakt ut, "Du tränar inte va?" "Vad gör du när ångesten blir så stark?" Jag kan inte ljuga, jag svarade att jag gick, varjedag och att jag trots att vi kommit överens om ingen träning tränat.

 

Det blev tyst, hon var besviken och jag stoppades direkt från att få gå ut och "ta luft" på dagarna på kliniken. Nu kunde jag inte kräkas jag kunde inte heller gått och gåvet ni vad som hände? Jag klöste sönder min högra arm. Rev och slog tills det blödde. Det är skrämmande tillochmed för mig eftersom att jag knappt kan trampa på en myra utan att få dåligt samvete.. Men samtidigt så förstår jag allvaret i denhär sjukdomen. Det var då jag bestämde mig för att hoppa av. Så mycket klarade jag helt enkelt inte av. Jag bestämde mig för att hoppa av den typen av behandlig. Nu går jag en annan som centrerar sig mer kring tankar. Vilket jag tror kommer att funka bättre för mig. 

 Nu när jag har hoppat av mando så märker jag snabbt att jag lätt kan hamna i en sämre cirkel igen. Det är därför så viktigt att jag heltiden är medveten om vad jag gör, jag stannar ibland upp och tänker efter, Stopp Alice du har gått idag, du har tränat idag, du behöver inte gå till gymmet igen idag. Nu är det tankar som spökar med dig!! En sak jag är glad över är att jag numera har ett matschema att följa. Sålänge jag följer det så känner jag mig någorlunda trygg.

 

Det gäller att hela tiden vara vaksam och se till att ditt beteende inte ändras för att du helt enkelt måste sluta med ett. När en person ska sluta röka så börjar den t.ex. ofta snusa istället, varför? För att det är mycket lättare att byta ut ett beteende än att strypa det helt. Nu jobbar jag hela dagarna med att vara vaksam, jag har visserligen börjat träna igen, men jag försöker att hålla det på en sund nivå! Jag vet att jag hanterar min ångest eller ilska genom att träna.. Jag vet det nu och det kommer att ta mig år och dagar och en hel del samtal för att bryta ett beteende helt. Men det jag ville ha sagt med detta inlägg är hur viktigt det är att vara vaksam! Om du lever med dehär så måste du titta upp och inse att du faktiskt byter beteende, det är en del av hela sjukdomen. Sen är det klart att man kan byta ut ett beteende, "jag gillar inte tennis, jag börjar klättra istället" Klart en ska byta då!Men det är en helt annan sak, det är att hålla det på en sund nivå och inte tvångsbyta. 

 

 

Att inreda ett sovrum

Som några av er säkert redan vet om så har jag en hyresrätt på söder en urgullig tvåa som jag är helt överlycklig för! Men jag har inte riktigt kunnat flytta in helt i och med att min depression och ätstörning varit katastrof senaste året. Sakta men säkert börjar jag dock att inreda tvåan! Med visionen om att jag Alice ska kunna bo här permanent om ca 3 månader!!! Det känns helt galet, konstigt men ändå så himla skönt! Jag tänkte att vi skulle ta ett "boendesnack" här snart. För det är ett ytterst aktuellt ämne i mitt liv och jag antar att många av er känner samma sak!

Men det jag tänkte skriva var hur svårt det är att inreda! Jag har börjat lite smått i mitt sovrum nu, tänker nog hålla det ganska vitt, har lite idéer som jag tänkte genomföra men vill samtidigt verkligen (som jag tjötat om innan låta min lägenhet VÄXA FRAM, det är charmen. Men ikea ska nog hjälpa mig lösa någon form av bas! Har du några bra inredningstips?? skriv gärna 

Greetings from Denmark

När mamma och pappa kom hem från Danmark inatt så hade dom med sig lite presenter till oss.. Jag vet att jag pratade om hur materiell lycka är ett problem i mitt förra inlägg, men jag kommer inte direkt att sluta köpa saker helt, och jag står fast vid att när någon reser och genomgår taxfree så är det inte mer än mysigt att välja något att ge bort. Så gör även jag när jag reser, en av det mysigaste delarna under resan är ju att traska runt bland ljuvliga dofter och roliga godisprylar och välja ut något kul till alla i sin familj.

Hursomhelst, mamma är expert på att hata dehär med "doft för men" och "doft för kvinnor"  -konceptet, hon tycker sig aldrig passa in i någon parfym och tycker att alla "kvinnodofter" är alldeles för starka, jag håller med henne! Hon var därför så himla lycklig när hon hittade denhär. Detta är Calvin Kleins one deo, det är en av deras första unisexdofter, och även om det bara är ett hittepå så måste jag säga att jag älskar den! Det är inte för mycket av något på ett konstigt sätt. Tack underbara mamma 

Varför blev just jag sjuk?

Jag fick en kommentar häromveckan som gjorde mig väldigt glad! Jag har tvekat fram och tillbaka kring mitt beslut om att skriva av mig om allt på dehär sättet. Om hur jag mått och om min ätstörning. Det känns lite som om jag fick en liten knuff att fortsätta för att någon tycker att det är viktigt (utom jag såklart). Kommentaren: 

För det fösta tack för kommentaren! Jag blir så glad när jag ser att jag på något sätt kan bidra till något genom att skriva om allt dehär! och vilken härlig egenskap att ha!  Att vara empatiskt är enligt mig en av det bästa en kan vara men också väldigt farligt att vara. SIDENOTE OM någon har en fråga att ställa eller känner igen sig i något jag skriver så släng iväg en liten kommentar! Här är det bara att skriva av sig! På mitt forum är det fritt fram att tycka att allt är helt hopplöst!  Okej för att försöka svara på kommentaren. 

 Nu blev det mycket text för er! jag hoppas verkligen att dehär ger dig någorlunda svar på din kommentar och vill såklart upplysa er alla om att jag inte är någon form av expert på hjärnan eller dehär överhuvud taget men jag vill dela med mig av vad som hänt mig, och vad jag även tror många andra härute kan identifiera sig med! 

#Bunmeatbun

Det har öppnat en ny hamburgerkedja/ fastfoodkedja i söderhallarna... Jag och en polare var där och testade det igår och jag måste säga att jag mer och mer börjar gilla grisigt fräscha kedjor som dessa. Det är lite amerikansk hela grejen, enkel meny, mycket cheese och milkshakes. Jag ger bunmeatbun 3.5 av 5, dels för smaken men minst lika mycket för det streetsmarta konceptet.  Nu har jag precis kommit hem från en mysig promenad längst södermälarsstrand och funderar starkt på att gå ner till mitt vanliga morgonställe och köpa en riktigt god kaffe. Sen blir det hem till Nacka och barnvakta vildingarna tills imorgon så truppen är samlad och mammsen och pappsen är hemma från Köpenhamn.

VTY SNEAKERS

Sommaren är snart här och vad är inte trendigare än ett par vita sneakers? Adidas har ju lanserat originals och Stan Smith originals.. Visserligen så sitter det ju aldrig fel! Men häromdagen när jag var ute och skulle springa några ärenden så sprang rakt in i skyltfönstret och såg dessa... VTY heter märket, aldrig hört talas om det, med tanke på att dom kostade 299:- så var jag tvungen att ta mig tid och testa!

Och jag måste faktiskt säga att som ett par sommarsneakers så sitter dom helt okej! Skorna är aningen klumpiga men till ett par bootcut eller bara utsvängda byxor så funkar dom superbra! Nu har jag redan fuskat och använt dom i några dagar! Därav skiten på skorna. Men jag kan tycka att det är en del av charmen. 

ångestavbrott

Hej nu sitter jag i soffan och vilar 15 min innan nästa grej på listan ska bockas av..  Jag är barn och hundvakt och ska ha 4 pojkar över ikv på taconight! Känns ganska lugnt. Lugnt nu.. Jag har haft två riktigt vidriga dagar därav inte haft lust ork eller motivation till att gå in här och skriva något, höra av mig till någon eller finnas alls. Jag har kort och gott legat i sängen och kvidit, skrikit i min kudde, min ångest nådde en ny nivå jag fanns inte längre. Jag har tagit ett beslut om att hoppa av Mando. Ingen panik nu, jag friskförklarade mig verkligen inte, jag kommer såklart att gå över direkt till en annan klinik, men med ett annat koncept. Jag har lite saker jag vill diskutera med er, lite jag vill skriva om här. 1. Ångest och vad den kan spöka till med 2.Vidare om min resa och 3. vad som fick min sjukdom att bryta ut. Jag fick faktiskt en superbra kommentar av en läsare som ville höra mer om bland annat vad som startade allt. Jag blev så glad när jag fick den kommentaren! Jag kommer att svara på det i ett enskilt inlägg! Sen ska jag också förklara varför jag valt att hoppa av mando...  


Just nu ska jag bara vara lite. försöka komma tillbaka lite. Försöka resa mig lite igen, det är såhär att leva med detta, precis såhär är det, försöka, försöka, ramla ner och upp igen. Imorse kände jag mig verkligen som någon form av supernanny, jag gick upp halv sju, gick ut med min hund, väckte lillebror halv åtta, frulle på med kläder borsta tänder och lämnade på dagis, sen åkte jag till gymmet en timme och efter det handlade jag det sista till ikväll. På lördag ska jag ta med mig vovven till lägenheten och hitta på något mysigt. Det blir nog en trots mina tankar helt okej helg.  

 Alice Glassel

Snälla hjälp mig med detta!!

Hej jag skulle bli himla glad om du LÄSTE HELA INLÄGGET :-)

Jag är dålig på dehär, fy vad jag ser ful och tråkig ut, satt domhär byxorna verkligen såhär på mig igår? Åh varför har jag så himla dåliga betyg.

SJÄLVKÄNSLA OCH SJÄLVFÖRTROENDE 

Jag som SÅ många andra har levt med dåligt självförtroende nästan hela mitt liv. Jag vet inte riktigt varför för det har aldrig direkt gynnat mig NÅGONGÅNG. Mitt dåliga självförtroende har lett till att att jag ständigt säger tråkiga objektiva och direkt taskiga saker till mig själv eller kanske inte vågar göra saker som kan öppna nya dörrar.  Och låt oss inte ljuga, visst har det förekommit att du trampat lite på dig själv någongång? Inte känt dig nöjd med något? 

Se det lite som någon som går på lina, det är KLART att det kommer lite vindpustar ibland, då och då blir det lite svajigt men det är först när personen på linan börjar lägga märke till vindpusten som den tappar balansen. Alltså fy va invecklat det blev nu, men förstå mig rätt.. Det jag menar är att MATA INTE DINA DÅLIGA TANKAR, genom att synliggöra en dålig tanke som poppar upp i ditt huvud, om t.ex. din näsa din prestation ditt val av mat eller va det nu kan vara så matar du ditt dåliga självförtroende och de får ta plats hos dig. 

Eftersom jag är ganska trött på hela denhär hetsen kring utseende så har jag valt att göra ett litet experiment som handlar om prestation istället för utseende. Jag vill att DU som läser dehär går ner i kommentarsfältet och skriver 1 MYCKET BRA EGENSKAP DU HAR Någonting du vet att "dehär är jag bra på". Du kan självklart välja att vara anonym! INGEN kommer se vem som har skrivit vad om du inte väljer att skriva namn vilket också skulle vara superkul! OCH NU VET JAG ATT DU TÄNKER, " Nej dedär får någon annan göra" NEJ!! Jag vet att jag har ett visst antal läsare på min blogg varje dag.

Så varesig du här för första gången eller om du har läst min blogg länge och känner mig så vill jag att du skriver någonting du är bra på! Om du inte vill göra dehär för dig, SNÄLLA GÖR DET FÖR MIN SKULL! Om du gillar mig, stör dig på mig eller rent av läser denhär bloggen för att du avskyr mig, gör det ändå. Jag kommer verkligen bli ledsen om jag ser noll kommentarer när jag ser hur många som läser min blogg. Var modig nu, det krävs inte så mycket tid. JAG KAN BÖRJA: 

Jag är otroligt bra på hålla muntliga presentationer för människor i grupp

Vad är du bra på? 

 

Hunkydory & Ralph Lauren

Här om dagen var jag inne på Mathilde, ett par bootcut från HUNKYDORY. Jag älskar och kommer nog alltid att ha en liten kärlek för bootcut, jeans och jag fungerar inte så ofta, jag har långa ben och smala vader men väldigt rak och trista höfter, om jeansen passar i midjan så är som för stora i benen passar de ben funkar det inte i midjea men men VEM har inte jeansproblem? Hursomhelst så ger bcutjeans en himla fin passform och jag skulle faktiskt inte banga på att leva som lillebrors syster i Karlsson på taket! eller på 70talet mhmm 

Sen plockade jag på mig en RL hoodie deras PO HOODIE LS KNT. Mest för att den är SÅ MYSIG! tog den i färgen English Navy, Finns även ett par byxor att köpa till om en vill ha mysdress! Kanske blir nästa köp. 

KLICKA PÅ LÄNK Online hittar du varorna på HUNKYDORY och NELLY 

 

Sen ville jag bara påminna er om att IDAG  klockan HALV TVÅ KOMMER ETT JÄTTESPÄNNANDE INLÄGG!! Stay tuned!